2
[DETTA ÄR] uppenbarat av den Nåderike, den Barmhärtige -
3
en Skrift vars budskap är avfattat i en fast och klar förkunnelse på arabiskt språk till nytta för de insiktsfulla,
4
med varsel om hopp och glädje - och med ord till varning. Men de flesta [människor] vänder sig bort och vill inte lyssna [när den läses högt],
5
och de säger: "Våra hjärtan är övertäckta så att dina ord inte når fram, och våra öron har täppts till och ett hinder har rests mellan oss och dig. Handla nu [som du anser bäst]; vi skall handla [som vi anser bäst]!"
6
Säg [Muhammad]: "Jag är bara en människa som ni. Men jag vet genom uppenbarelsen att er Gud är den Ende Guden; vänd er därför [i ödmjukhet] till Honom och be om Hans förlåtelse!" Olyckliga de som sätter medgudar vid Guds sida,
7
de som vägrar att ge åt de fattiga; det är just [dessa människor] som förnekar livet efter detta!
8
De [å andra sidan] som tror och lever ett rättskaffens liv - deras lön skall vara utan ände.
9
SÄG: "Hur kan ni förneka Honom, som har skapat jorden under två dagar? Och sätta medgudar vid Hans sida? - Han, världarnas Herre!"
10
Det är Han som har sänkt ned i den fast förankrade berg, som reser sig högt över dess [yta], och [därefter] har välsignat den och mätt ut [med Sitt mått] allt som skulle [tjäna dess inbyggare till] näring. [Han skapade allt detta] under jämnt fyra dagar - [ett svar] till dem som frågar.
11
Och Han vände sig mot rymden, som var rök, och sade till den och till jorden: "Kom, villigt eller nödda och tvungna!" - och de svarade: "Vi kommer villigt!"
12
Och under två dagar skapade och formade Han dem till sju rymder, och anvisade varje rymd dess uppgift. Rymden närmast jorden har Vi smyckat med ljus och gjort säker [mot intrång]. Gud, den Allsmäktige, den Allvetande, har förordnat om allt detta.
13
Men säg, om [lyssnarna] drar sig undan: "Jag varnar er för en katastrof som den [som förintade stammarna] Aad och Thamud!"
14
När sändebuden kom till dem från alla tänkbara håll [och förmanade dem]: "Dyrka ingen annan än Gud!" - svarade de: "Om vår Herre hade velat, skulle Han helt säkert ha sänt änglar [som budbärare så att vi kunde tro på dem]; vi avvisar därför det [budskap med vilket ni påstår att] ni har sänts."
15
[Stammen] Aad uppträdde övermodigt på denna jord utan varje rimligt skäl och skröt: "Vem är mäktigare än vi?" - Förstod de inte att Gud, som skapade dem, har större makt än de?
16
och under [några] ödesdigra dagar sände Vi en rasande, iskall stormvind över dem för att låta dem i detta liv smaka ett förnedrande straff; straffet i det kommande livet skall förnedra dem än mer och de skall inte få någon hjälp.
17
Och vad [stammen] Thamud beträffar gav Vi dem vägledning, men de valde att förbli blinda hellre än att vägledas, och till straff för de [onda] handlingar de begick drabbades de av ett förödmjukande och förkrossande slag.
18
Men Vi räddade dem som trodde och fruktade Oss.
19
[Påminn dem om att] Guds fiender en Dag skall fösas i grupper fram mot Elden
20
och när de nått fram, skall deras öron, deras ögon och deras hud vittna mot dem om vad de gjorde.
21
Och var och en skall fråga sin hud: "Varför vittnade du mot mig?" - och den skall svara: "Gud, som ger alla talets gåva, har [också] gett mig [den]. Det var Han som först skapade dig [och de andra] och till Honom har ni [nu] förts åter.
22
Men ni försökte aldrig dölja [era förehavanden] för att era öron, era ögon och er hud inte skulle kunna vittna mot er, och ni trodde att Gud inte kände till vad ni gjorde.
23
Dessa tankar, som ni tänkte om er Herre, har blivit er undergång; och nu hör ni till förlorarna."
24
Även om de härdar ut förblir Elden icke desto mindre deras boning! Och ber de att få göra bot och bättring skall detta vägras dem.
25
Vi gav dem onda krafter till ständiga följeslagare och de skönmålade för dem det [onda] som de begick och det som de hade i sinnet. Och domen föll över dem lika obönhörligt som den hade fallit över tidigare släkten av osynliga väsen och människor; de hörde till förlorarna!
26
DE SOM framhärdar i att förneka sanningen säger [till sina meningsfränder]: "Lyssna inte på uppläsningen av Koranen! Nej, [överrösta] den med rop [och skrik] så vinner ni kanske [överhanden]!"
27
Vi skall sannerligen låta förnekarna utstå ett strängt straff och Vi skall löna dem efter deras värsta handlingar!
28
Elden är det straff som skall drabba Guds fiender, och där skall de ha sin boning till evig tid - lönen för att de [mot bättre vetande] avvisade Guds budskap.
29
[När förnekarna står framför helvetet] skall de säga: "Herre! Visa oss dem bland de osynliga väsendena och människorna som ledde oss vilse; [så att] vi kan trampa på dem och göra dem till de uslaste av de usla!"
30
De som säger: "Gud är vår Herre" och som vill följa den raka vägen, till dem stiger änglarna ned [med hälsningen]: "Ni skall inte känna någon fruktan och ingen sorg skall tynga er! Tag emot det glada budskapet att paradiset som ni har blivit lovade [väntar er].
Sonraki 24 ayet →