2
DETTA ÄR budskap ur Skriften, som är klar i sig själv och som klart framställer sanningen.
3
Grämer du dig över att de [som du förmanar och varnar] inte vill tro?
4
Om Vi ville hade Vi kunnat ge dem ett tecken från himlen, så att de hade böjt sina nackar inför det i ödmjuk underkastelse.
5
Men så snart en ny påminnelse når dem från den Nåderike, vänder de sig bort.
6
Nu har de påstått [att även detta budskap] är en lögn. Men [tids nog] skall de få veta vad det var som de förnekade och brukade skämta om.
7
Har de inte sett hur Vi har låtit jorden bära många nyttiga växter av alla slag
8
I detta ligger helt visst ett budskap [till människorna] men de vill inte tro, de flesta av dem.
9
Din Herre är den Allsmäktige, den Barmhärtige.
10
[MINNS] hur din Herre kallade Moses till Sig [och sade]: "Gå till det orättfärdiga folket,
11
Faraos folk; finns det inte någon bland dem som fruktar [Gud]?"
12
[Moses] svarade: "Herre! Jag är rädd att de kommer att kalla mig lögnare,
13
så att jag kommer ur fattningen och att min tunghäfta [förvärras]. Sänd därför bud efter Aron!
14
De kan också ställa mig till svars för ett brott [som jag har begått] och jag är rädd att de kanske kommer att döda mig."
15
[Gud] svarade: "Du har ingenting att frukta! Bege er nu i väg med Våra tecken, [du och din broder]; Vi skall vara med er och lyssna [till allt].
16
Och gå till Farao och säg: 'Världarnas Herre har sänt oss [med begäran]
17
att du låter Israels barn lämna landet med oss.'”
18
[När Moses hade framfört sitt budskap] sade [Farao]: "Fostrade vi dig inte när du var barn [och du växte upp] hos oss? Och bodde du inte mitt ibland oss [många] år av ditt liv
19
Och ändå begick du den handling som du begick och visade därmed [din] otacksamhet."
20
[Moses] svarade: "Jag gjorde detta vid en tid då jag hade hamnat på orätta vägar
21
och jag flydde från er därför att jag fruktade [för mitt liv]. Men min Herre har skänkt mig omdöme [och visdom] och har utsett mig till en av [Sina] budbärare.
22
Och din godhet mot mig - består den i att du har gjort israeliterna till dina slavar?"
23
Farao sade: "Vad är det [du säger]? Världarnas Herre?"
24
[Moses] svarade: "[Gud är] Herre över himlarna och jorden och allt som finns däremellan; [det skulle ni inse] om ni har viljan att bli övertygade."
25
[Farao] sade till de kringstående: "Har ni hört [på maken]?"
26
[Moses] sade: "[Han är] er Herre och [alla] era förfäders Herre."
27
[Farao] sade: "Denne [föregivne] profet, som [påstår att han] är utsänd till oss, måste vara besatt!"
28
[Moses] fortsatte: "[Han är] Herre över öst och över väst och allt som finns däremellan - [det skulle ni inse] om ni använde ert förstånd!"
29
[Farao] sade: "Om du sätter upp någon annan än mig som gud, skall jag minsann låta kasta dig i fängelse!"
30
[Moses] svarade: "Även om jag ger dig ett klart [bevis]?"
Sonraki 30 ayet →